..och nya prövningar.

Denna veckan ska jag på möte om vad min insats har gett  som jag hade tidigare

Och den har verkligen inte gett mig ett skit. Förutom mera frågetecken om varför jag fick den insatsen o inte de som jag begärde från början...det har jag funderat på hela tden..'

Det sista förra året var ett möte som jag var påå. Där det vsade sig att jag var en väldigt farlig mamma. För ett av mina barn var tydligen rädd för mig. Då jag tydligen skulle ha viftat med kniv o haft mig..o bla sagt att denna ska vi ha o försvara oss med utifall att polisen kommer..

Behöver jag säga att jag tappade hakan...Bokstavligen..o min dotter som var med bröt ihop o började att gråta.

Jag tittade på henne frågande o funderade på om jag verkligen hade hört rätt.

Men ja det hade jag tydligen gjort..JAG?? Jag hotfull mot o med mina barn?? Aldrig..skulle aldrig kunna göra så mot mina barn.

I våra papper står det ingenting om att barnen skulle ha varit rädd för mig tidigare eller att jag någonsin skulle ha varit hotfull eller någonting mot mina barn.

Däremot så står det att barnens pappa ör mycket hårdhänt osv..socialen har tom polisanmält honom 1 gång för ringa misshandel av vår ena son..men det lades ner i brist på bevis då sonen inte ville åka till polisen på förhör..

Barnens pappa har erkänt att han e uppväxt hemma på det viset...att det förekom våldsamheter o misshandel...vlket även står i våra papper..o det e den enda formen av uppväxt o fostran som han vet om. O den uppfostran försökte han även ge våra gemensamma barn..viket jag naturligtvis satte stopp för..men ändå fick barnen bitvis präglas av hans egna uppväxt..dåligt tålamod som innebar gap o skrik mot barnen..o jag vågade inte ta dom i försvar eftersom han varit hotfull o aggressiv mot mig tidigare o motat mig mot väggar o hörn o visat sin storlek samt lite annat..så rädslan fanns ju hos mig med..vilket jag ångrar idag...men då jag har genomgått samma trauman som barnen så ska jag få samtl att komma ignenom o hantera det vidare på bästa sätt..eftersom jag aldrig vågade säga ifrån pga rädsla

Men jag fick iaf veta att jag INTE får träffa ena sonen pga att han säger att jag har gjort detta..samt att han e rädd för mig o stammar efter våra samtal i telefonen...att han e mycket upprörd efter våra samtal..

Ska då börja med att säga.

Ja klart att han blir upprörd...vi måste ju sluta prata för att hans bror oxå ska få sin tid...i telefonen med mamma. O att vi sedan måste lägga på e eländigt..

Träffade honom sista gången den 18 augusti..efter den gången så fick jag veta att handläggaren ville följa med nåsta gång..vilket då normalt borde ha blivit i september...men det blev det inte....o jag hörde ingenting i oktober. Började tröttna på att få vänta på att få åka ner o träffa mina barn.. 1 gång i månaden var det sagt... november tröttnade jag på att behäva vänta på handläggarens samtal om när vi kunde åka ner..så jag mailade henne o fick svar en vecka senare tror jag..(har sparat mailen mellan oss)..o då fick jag veta att den 28 november var en bra dag att åka ner på..för då skulle jag samtdigt som jag hade umgänge få träffa o besöka barnens dagis o deras fröknar...Men jag var lite sur..för dett ahade kunnat ske tidigare...3 månaders frånvaro från min lilla kille e väldigt lång tid...o det e klart att han blir upprörd.han tror säkert att jag har övergett honom o inte vill träffa honom osv..o em vet vad de säger till honom o hur ofta familjehemmet bråkar med varandra..eftersom allt helt plötsligt e så fel

Men så HELT plötsligt så fungerade inte detta längre...utan då kommer detta helt plötsligt detta med knven o att han var rädd för mig o stammade..

Sedan detta med stamningen..Stamning är en ärftlig gen (kan man säga så?) o min son har stamning på pappas sida hos både farmor o farfars sida,,,o så stammar sonens pappa ganska kraftigt...men detta ska han visst göra för att han e rädd för mig o upprörd..konstigt att soc säger att det beror på att han e upprörd, rädd...en av mina andra söner stammar oxå...då måste ju det nästan betyda att han e rädd o upprörd för att bo där han bor....jodå minsann...(kan dom så kan jag) Det måste ju nästan bero på att de andra barnen far illa där de bor..hos farmor o farfar...(kommer en blogg om den delen oxå inom kort)..

Men soc har INTE läst våra papper..ang detta med hur o vem som har varit hårdhänt, hotfull osv mot barnen. För hade hon läst igenom pappren så hade hon INTE behövt att anklaga mig för att ha gjort detta utan då hade hon direkt förstått att det var som en kollega till henne berättade för mig i tele..att sonen kanske samkör mig med sin pappa...att det e pappan som har varit elak o hårdhänt osv men att skulden läggs på mig..dvs han samkör oss..barn som upplever trauman kan visst göra så...

Pappan e dessutom dömd för ringa misshandel före och efter denna händelse med ena sonen..senast den 18 oktober förra året då den sista rättegången var..(så man kan ju fundera på vart våldsamheterna kommer från)

Detta inlägget blev långt..så jag kallar detta för del 1

Dessutom kom jag  på att jag kommer att få en massa skit för min blogg..där det sägs att jag ljuger o bara vill skada andra involverade människor..men om jag måste så kommer jag att kopiera delar av våra papper o lägga upp bevisen. Folk kommer troligen att sluta prata med mig..men det e ju bara så att dessa inte kan ta det som skrivs...för pappan te mina barn e en trovärdig lögnare..som hela tiden ska kasta skit på andra för att framstå som så mycket bättre..som sagt..Sanningen kommer fram för eller senare.o jag har precis börjat..vet inte vad denna blogg kan eller kommer att orsaka men det lär jag väl få veta med tiden..men jag nämner inga namn på någon..

Del 1 slutar här med ett god natt te alla som läser detta..

..ja det hade vi både jag o dottern..ingen vidare natt om jag ska vara ärlig..

ångest från huvudet ner te tårna..

Ångesten hänger kvar...ska ändå försöka göra det bästa av dagen, med tankarna hos mina barn.

Somnade runt halv 6 i morse..mycket tankar o ilska. Det hade ju blivit mycket bättre när jag blev ensam. Varför erkände ni inte det? Nej ist så stormade ni på utan att se förändringarna som blev..till det bättre.

Ni hade bara bestämt er..o nått annat val fanns inte. För att erkänna att ni faktiskt hade fel gick ju inte..därför e mina barn placerade. För att ni bara VÄGRADE att se förändringarna...när jag tom har skriftligt på det o det står även i mina papper...så sluta ljuga nu...när det står annat i mina papper...som INTE nämndemännen läser..utan de läser bara det som ni har skrivit i er ansökan...o det e inte sanningen... :(

Nåja...hoppas att NI får en God Jul era familjeförstörare..som måste ljuga för att få igenom det som ni vill ha.

Tror att nästa ämne får bli Mytomani..

God Jul & ta hand om varandra.. <3 Jag ska ta hand om resterna som finns kvar av det som en gång var en familj.

..ehum...jag menar julafton..sägs det att det e idag...men jag vetta fan om jag ens vill vara med om denhär dagen i år igen..

Ännu en julafton utan barnen :(

Jag vet att jag har begått misstag, gjort fel o mått dåligt jag vet det. 

Detta kommer att bli en väldigt jobbig dag på många sätt...

1. Jag får inte vara med när barnen får sina julklappar o se deras underbara leenden när dom ser vad de får i sina paket.

2. Vissa av barnen får jag inte ens ringa till vilket känns oerhört hårt..pga det trauma som barnen fick uppleva under perioden då jag bodde ihop med deras far och jag inte vågade/kunde skydda dom mot det trauma som hårdhänthet, gap o skrik innebär för ett barn. Jag blir samkörd  med pappan för barnet. Barn som har varit utsatta för trauman kan tydligen göra så.

Kommer att bli en oerhört lång o jobbig dag. Hatar julen bokstavligen.

Saknar mina barn så det gör ont i hjärtat..o jag vet verkligen inte vad jag ska göra..allt e bara så fel...varför ska jag straffas för någonting som jag har minimalt deltagande i..?? Varför?

Allt blev sakta mycket bättre när jag blev ensam. JAG blev lugnare o därmed så blev barnen lugnare.

Men lögner e tydligen mer sanningsenliga än sanningen.

O vad beträffar barnens far, så e han precis likadan som förr...o en jävla mytoman...en mytoman ljuger så bra att han tillslut tror på sina egna lögner...Men mig e det ingen som tror på..

Så återigen blir det en jul utan mina älsklingar...en dag fylld med mycket sorg o ångest..ångest över att det blev som det blev o myndigheter bara VÄGRADE att se förändringen..för de hade redan bestämt sig...

Jag HAR skriftliga bevis på motsatsen...

Ska snart försöka att sova...hur nu jävla bra det kommer att gå. Enda glädjen jag har e att veta att barnen iaf kommer att bli glada över sina julklappar som de får från mig...o att DOM får en bra jul..

Nu e det dags att sluta skriva...o våndas över ännu en jul utan barnen..

När ska skiten upphöra?

Detta inlägg e bara början..för skriver jag inte av mig eländet så kommer jag att gå sönder...o myndgheterna vinner! O jag hoppas att detta ska ge mig lite ro o avlastning i det jobbiga..

Ha en  god jul ni andra. Jag ska äta o helst vill jag bara sova bort dagen..

Mitt första inlägg kommer att berätta att jag inte gillar vinter...men kan acceptera snö i december o januari o kanske februari..för alla som gillar snön.

Men för min del får det gärna vara sommar o varmt året runt :)

Ner på stan idag med L o planera/inhandla lite julklappar..

L vaknade oerhört lätt idag..så nu e det kaffedrickande på hög nivå o sedan dags att bege sig till bussen..

Snön faller utanför o det blåser säkert massor :(
Kan ju sluta blåsa så blir det bättre..

Nu lite tv o kaffe..o sedan bussen..

Och sedan Möte...mötet som mer eller mindre öppnar den här bloggen..

//L-A